don’t you see me down here praying

so I run to the river
it was bleeding, I run to the sea
it was bleeding, I run to the sea
it was bleeding, all on that day

när jag sluter ögonen skjuts jag som i en kanon bakåt bakåt i en oändlig svart rymd och det hisnar. det går så fort, allt går så fort. jag vågar inte blunda, så fort jag blundar försvinner åratal; de bara rinner mellan mina fingrar som sand. framför mina ögon förändras världen, som om den spelades i fast forward. årstider byts ut mot nya, på några ögonblick faller alla löv från träden och täcks av snö. några sekunder senare bryter vårens första snödroppar fram och tränger upp ur jorden, och blodet som bildat små tårar gödslar jorden till sommarträden, allt går i cirklar. år som cirklar, snurrar fortare och fortare. och medan jag tittar ut genom fönstret försvinner år förbi, spelas upp som film framför mina ögon. varje år jag sitter här och kvävs i alltid samma luft och vågar inte blunda, kan inte missa något av filmen, varje ögonblick är avgörande. samtidigt är en sekund lika lång som ett år, ett år är som en sekund och jag slits fram och tillbaka hela tiden. en helg blir en livstid och en sommar blir som en dag. jag har förlorat kontrollen, tappat bort mig bland all asfalt. försöker gripa tag i gatstenar, men ramlar om och om igen. jag bara ber desperat att få sluta falla någon gång.